Fyra dagar innan pappa gick bort åkte han till Karlstad för att besöka min och Alex lägenhet. Vi åt mat, vi fikade och vi pratade. Pappa hjälpte mig med att sätta upp två taklampor och en väggklocka, han var alltid behjälplig när jag hade köpt någonting som skulle sättas upp eller byggas ihop. Han var glad, jag var glad, vi pratade om allt och ingenting och jag minns att hans besök gjorde det till en fin dag. Han hade med sig en blomma till mig, som alltid när han kikade förbi. Det började egentligen redan innan jag flyttade hemifrån och det var ofta fina rosbuketter eller tulpanbuketter när det var säsong för det. Jag förstod aldrig varför men jag tyckte alltid att det var väldigt gulligt av honom, en sådan där liten gest som kunde liva upp även den mest gråa dagen. Dagen som han besökte lägenheten för sista gången gav han mig blomman nedan och sade någonting i stil med att "alla rosor var slut, det enda som fanns kvar var denna ananasliknande växt". Jag kan inte påstå att det är den finaste blomman rent estetiskt men när jag tänker på vem jag har fått den av så blir det definitivt den vackraste blomman som jag någonsin har fått.
Kommentera